Cake

Imorgon är dagen då verkligheten visar sig. Man får bekräftat hur kass man faktiskt är. Beep-test väntar runt hörnet.

Ovanstående är egentligen skit samma. Ialla fall de närmsta tre veckorna. För jag ska ha det lajban på andra sidan Atlanten. Lajban innebär även en del träning för er som tvivlar!
Har börjat packa och jag gör det bra dessutom :) Svårare kommer det dock bli när jag ska bege mig hem. Förhoppningsvis har jag gjort en del klipp och planerar att få med mig så mycket hem jag bara kan. Man får inte vara snål.

Jag tror jag ska lyxa till min sega kväll med ett mindre Simpsons maraton. Och en titt på Bestefar & jeg! Detta fenomen är inte bara roligt, det är en mirakelmedicin mot trista dagar!

Till Elin:
Lisa: Bye house, bye tree...
Bart: Bye bye toothbrush.

Lördagen spenderade jag med min kära syster! Det är underbart hur bra vi kommer överens. Samma gäller min andra kära syster. Tyvärr bor hon inte i trakterna, utan några timmar bort vilket resulterar i mindre kvalitetstid. Vi tre har inte bott under samma tak på några år. De är båda äldre än mig och har flugit ur boet och skaffat eget. Men när vi väl träffas är det som att vi inte varit ifrån varandra. Det är en underbart speciell känsla. Något att ta vara på.

Denna ramsa drog vi ungar efter maten när vi var små:
Tack för maten den va go, resten spydde resten dog.
(Kalla det felsjungning om du vill. Själv föredrar jag benämningen remix.)

Snipp snapp snut.