Småstadsmentalitet.

Jaha, då var vi igång igen efter den fruktade tentaperioden. Den gick löjligt smärtfritt, vilket förmodligen kommer synas på resultatet sen... Fisecake med obefintlig framförhållning. Så kan det gå! 13 februari smäller det igen om det går åt skogen. Vi säger så.

Tog en kort promenad på 10 minuter idag för att känna Kapellplatsens puls... vilket resulterade i en skyhög puls på självaste Cake. När jag kämpat mig upp för Vidblicksgatans förbannade backe längtar jag efter hissen då 4 trappor inte är askul att traska upp för. Nähä, då är det nån fise som ska flytta in som abonnerat hissen. Jag stapplade in i lägenheten, lökig, snorig och flåsandes.

Pappa och syster hämtade upp mig kvarten senare och vi åkte till min gamla hemmaplan för family time och dinner med övriga 2/5 av familjen. Frid, fröjd och mys fram tills politiken serverades på bordet. Generationsskillnaden mellan föräldrar och barn märks, liksom de olika representerade livsstilarna hos oss barn. Vi var två mot tre kan man säga. Kaos och oförmåga att diskutera hos VISSA i familjen. Suck. Men det är väl så det ska vara antar jag.. Det är i de mest kärleksfulla familjerna man kan bråka och sedan vara best pals fem minuter senare. Eller nåt! Var iallafall kul att träffa mina älskade päron och avkomma.
...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback