The Mary Onettes
Sitter i min kära vän Emilias lägenhet och njuter av en kopp kaffe till tonerna av The Mary Onettes. Värt att upptäcka. Inväntar en haircut - efter Louise är det min tur.
Efter lördagens coctail-event väntade en natt med mindre sömn. Trots sömnbrist tyckte min systers kattunge att det var lägligt att urinera på en kudde i köket så Karin fick en hell-of-an experience. Med tanke på att the kitten valt att pissa på annat ställe än kattlådan drog min katt-expert till kompis Louise slutsatsen att kattlådan behövde en omgång städning. Vår första tanke var att skjuta upp projektet till imorgon (läs: idag) då vi var mer på alerten, men efter en viss doft av ammoniak tog vi det kloka(?) beslutet att ta tjuren vid hornen på studs.
För er som aldrig rengjort en kattlåda innan vill jag berätta att det inte alls är särskillt roligt. Man måste vara bra på att hålla andan samt försöka ha tankarna på annat håll. Louise och jag peppade varandra i den mån det gick, men ammoniaken var oundviklig. För rättvisans skull tog vi hand om varsin kattlåda. När det var Louises tur upptäckte hon en trevlig sak i sanden;
Åh! Diarré!
Efter att nästan ha tuppat av var till slut all kattsand (inte den gamla vanliga skabbiga typen av kattsand, här snackar vi "lyx-sand" iform av kristaller som ska vara fria från odör :s) samlad i påsar och lådorna var redo för en omgång i duschen.
Projektet som började iform av en rengöring av endast kattlådorna växte lavinartat till en storstädning av hela toaletten. Med hjälp av "odour neutralizer lily flower" luktar nu toaletten ljuvligt av blomma.
Både Louise och jag var en aning skärrade efter händelsen och beslutade att promenera till Maxi för att celebrera med lite sorbet. Och gott var det.
Fördelen med att ha vänner som inte idrottar är att man med jämna mellanrum får ett riktigt gott skratt! Som exempel tar jag min vän Marcus.
I fredags kom jag hem till en lägenhet full av folk. Marcus var där. Jag berättade att vi just spelat träningsmatch mot 16åriga pojkar och att slutsiffran blev en aning hög (till grabbarnas fördel). Som den sanna vän han är kommer Marcus fram till mig och kramar om mig och säger med en förkrossad röst (som om jag hade fått sparken eller att någon dött):
Men Karin! Hur är det med dig?
Vill även lägga ett gott ord för spelet Orangino! Fy fasen va roligt det är. Det finns att köpa på designtorget och temat är "relationer" eller "hur väl känner du dina vänner". Det är skitkul att spela med folk man känner men även med de du inte känner. Try it.
haha!
Jag saknar dej min lilla struts!