Istället för musik - förvirring!

Att inte veta vad jag ska bli känns som att simma omkring i bajsvatten - a fucking mess. Känner att jag ärvt entreprenörsgenen av pappa, men hur ska den blomma ut? Och när, när, när?!

Jag blir rädd för mig själv. Ena dagen känner jag optimism inför framtiden och det känns som att jag skulle kunna åstadkomma nästan vad som helst. Men dagar som denna, då känner jag mig låst och ser inte några möjligheter. Hur kan den gnistan bara försvinna ifrån mig helt plötsligt? Jag vill ju känna den där drivkraften hela tiden. Måste den besöka mig så sällan?

För oss (?) som inte har drömmar om framtida yrke, finns det något hopp?

..

För att försöka ta bort den negativa touch som printats in av mina fingrar passar det bra att hylla en god man;

image252

Timo Räisänen.

Albumet "I'm Indian" gör mig långt ifrån besviken. När man i förväg endast hört typ 2 låtar från skivan är man ofta skeptisk och lyssnar mest på de "säkra korten". Denna skiva innehåller inte en enda halv-kass låt. Jag är verkligen nöjd med min investering. Att sedan chefen hyllar mitt inköp gör att det känns ännu bättre!

..

Att Louise fick lov att bränna pengar när hon var hemma på besök i Sverige är något hon blev påmind om var och varannan dag. Något gick väldigt snett och tydligen uppfattade jag att detta var riktat till mig och nu sitter jag här, 5500 kr fattigare och med en hög nya prylar. Att strypa mina tillgångar var ett måste.

..

För att fira min misär ska jag äntligen se "Simpsons The movie". Har jag tur återgår jag till verkligheten med ett leende.

Over and out.

Små ting

Att en lite kabel kan utbringa sån lycka! Kan numera koppla in min iPod till stereon på jobbet. Hurra!

Men gud.

Som om att ha en mindre livskris och att säga "hej då" till sin bästa vän på en flygplats inte är deppigt nog... Då träffar en annan vän till dig mitt i prick genom att säga:

Ja du, Karin.. Jag förstår att du är lite deppig, du har ju verkligen inte mycket att se fram emot i höst!

Och folk undrar varifrån höstdepressioner kommer ifrån.

För att ge igen körde jag bilen mindre ansvarsfullt och utsatte personen i fråga för ett par spänannde situationer. Han fick sitt straff så att säga.


En häst är värre än fyra getingar.

Tack vare en "harkrank" blev det i fredags läge att bekänna färg.

Pet peeves:

image248

Spindlar. (Pural)

image249

Ormar. (Plural)

image250

Getingar. (Plural)

image251

Häst. (Singular)

Nån gång kanske..

Värst vad lite ledighet kan göra för ditt mognande. Idag när jag varit ledig har jag:

1. Varit hos frisören
2. Varit på 421 (Ett otroligt modernt och roligt namn på ett köpcentrum inte sant? Man börjar nästan tycka att "Eken" i Kållered är bättre.)
3. Köpt en kabel på Media Markt på 421.
4. Köpt bröd.
5. Gymat.

Upptäckte även idag att Louise och jag hade lyckats alldeles förträffligt med vår tvätt. (Louise är inneboende under sin semester i Sverige!) Träningssockarna var fantastiskt mjuka och visst kände man sig aningen stolt.


Att man på riktigt kan känna sig uppgiven och avundsjuk på tjejerna i Sex and the city är ingen hemlighet. Dessa tjejer dejtar killar efter killar i varenda avsnitt. Ok, att det bor 8 miljoner människor i NY, men ändå... hur ofta händer det att man stöter på en kille bland tidningställen som spanar in en och rätt vad det är så är man på dejt? Och i vilken verklighet kan man gå före i kön på alla heta klubbar i stan och unna sig lyxiga drinkar? Dessutom är hela grejen med att Carrie jobbar ett skämt. Hade jag suttit en timma per dag vid datorn och skrivit ett "kåseri" hade jag fasen inte bott mitt i stan och jag hade definitivt inte kunnat köpa skor för 3000 kronor titt som tätt. Snarare levt som en lus på bidrag. Det är ju upprörande. Eller så får man glädjas av att man får drömma sig bort i 30 minuter med Carrie och co.

The Mary Onettes

Sitter i min kära vän Emilias lägenhet och njuter av en kopp kaffe till tonerna av The Mary Onettes. Värt att upptäcka. Inväntar en haircut - efter Louise är det min tur.

Efter lördagens coctail-event väntade en natt med mindre sömn. Trots sömnbrist tyckte min systers kattunge att det var lägligt att urinera på en kudde i köket så Karin fick en hell-of-an experience. Med tanke på att the kitten valt att pissa på annat ställe än kattlådan drog min katt-expert till kompis Louise slutsatsen att kattlådan behövde en omgång städning. Vår första tanke var att skjuta upp projektet till imorgon (läs: idag) då vi var mer på alerten, men efter en viss doft av ammoniak tog vi det kloka(?) beslutet att ta tjuren vid hornen på studs.

För er som aldrig rengjort en kattlåda innan vill jag berätta att det inte alls är särskillt roligt. Man måste vara bra på att hålla andan samt försöka ha tankarna på annat håll. Louise och jag peppade varandra i den mån det gick, men ammoniaken var oundviklig. För rättvisans skull tog vi hand om varsin kattlåda. När det var Louises tur upptäckte hon en trevlig sak i sanden;

Åh! Diarré!

Efter att nästan ha tuppat av var till slut all kattsand (inte den gamla vanliga skabbiga typen av kattsand, här snackar vi "lyx-sand" iform av kristaller som ska vara fria från odör :s) samlad i påsar och lådorna var redo för en omgång i duschen.

Projektet som började iform av en rengöring av endast kattlådorna växte lavinartat till en storstädning av hela toaletten. Med hjälp av "odour neutralizer lily flower" luktar nu toaletten ljuvligt av blomma.

Både Louise och jag var en aning skärrade efter händelsen och beslutade att promenera till Maxi för att celebrera med lite sorbet. Och gott var det.


Fördelen med att ha vänner som inte idrottar är att man med jämna mellanrum får ett riktigt gott skratt! Som exempel tar jag min vän Marcus.
I fredags kom jag hem till en lägenhet full av folk. Marcus var där. Jag berättade att vi just spelat träningsmatch mot 16åriga pojkar och att slutsiffran blev en aning hög (till grabbarnas fördel). Som den sanna vän han är kommer Marcus fram till mig och kramar om mig och säger med en förkrossad röst (som om jag hade fått sparken eller att någon dött):

Men Karin! Hur är det med dig?

Vill även lägga ett gott ord för spelet Orangino! Fy fasen va roligt det är. Det finns att köpa på designtorget och temat är "relationer" eller "hur väl känner du dina vänner". Det är skitkul att spela med folk man känner men även med de du inte känner. Try it.

Välkommen till Lisebergs camping Delsjön det är Karin/Johanna!

De senaste veckorna har spenderats i receptionen på Delsjö Camping som är en del av Lisebergskocernen. Veckorna har inte passerat helt smärtfritt utan campingfolket har ett och annat ess i rockärmen. Dessa plockas fram i tid och otid till receptionisternas stora förtjusning.

Nedan följer ett co-op signerat
Gretl' och Cake.

Vi börjar med att sätta upp en liten stämning här.


Frågor som det räcker att svara på en gång

-Can you please tell me the best way to get to the city-centre?

You could take a tram...or you could just use your bloody car.



- Köper man biljetter på spårvagnen då eller?


Här spelar humör och energi hos receptionisterna en betydande roll för svaret. Är det Walter, 52 från Düsseldorf svarar man utan tvekan "ja". Är det däremot en människa man uppskattar har en IQ-nivå något så när medel dristar man sig till att presentera de olika rabattkortsalternativ som campingen har att erbjuda.



- Spräschen sie deutch?
(med reservation för stavningen)

Nein!!! No fucking german allowd in the reception.



- Har ni några ledige hytter här?

Att folk (läs: norrmän) inte kan besvära sig med att ta reda på vad vi har för övernattningsmöjligheter innan de klampar in i reception eller ringer 150 signaler tills vi svarar.



- Tjänar vi på att köpa Götborgspasset?

Det beror på flera olika faktorer, lilla gumman. 1. Hur produktiva du och din make har varit, 2. Vilka turistmål ni ämnar att besöka, 3. Om ni har andra rabatter som ni tänkt er utnyttja och. nej, vi har inget samarbete med varesig ICA eller Volvo, och tro det eller ej - inte heller Nerikes Allehanda.



Några ting man som receptionist varje dag får genomlida och som får en att vilja slita loss både hår och hud:

- Du det där Universum... är det något att ha? 

För det första, det heter Universeum och inget annat.



- Bullar

Ett uttryck som verkar ligga många nära hjärtat när man egentligen talar om "frallor". Faktum är att detta blir mycket förvirrande då vi faktiskt säljer riktiga bullar i butiken.



-Langar upp en påse av modell ogenomskinlig som de fyllt med okänt antal "bullar". Antagligen ljuger de mellan varven och är skitnöjda med att ha lurat av oss en "bulle" eller två.



- Har DU nån ledig campingplats och vad tar DU för en natt?

Sistnämnda frågan får en att känna sig lätt prostituerad och man vill inget hellre än att skrika ut "Jag är inte till salu!"



- Vad kostar det per natt?

Man är då tvungen att dra ur dem vilken övernattningstyp de har tänkt sig. Är det möjligt att man tror att det kostar lika mycket att tälta som att ställa upp en husvagn?



- Kan inte packa påsen själv. Även bland low-lives som campare finns primadonnor som är lite för fina för att packa sina miljoner varor själva, trots ringlande köer i butiken. Nämen Herregud, tillåt mig att packa dina varor Ers Höghet!



- Jag tar bara en kaffe! (slänger pengarna på disken och går.)

Absolut! Lämna pengarna och tänk INTE på att det är 20 personer framför dig i kön som kommer hata dig. (Fuck face)



- Säljer ni lisebergsbiljetter här?

Tack vare den högkvalitativa serviceutbildning man har fått ler man och berättar att gästen kan köpa VANLIGT 1-dagars Åkpass till rabatterat pris samt entrébiljetter.

- Ja, då vill vi ha tre 2-dagars Åkpass och Stora häftet.

Ursäkta otydligheten (motherfucker) men vi säljer tyvärr bara 1-dagars Åkpass och entréer. Vill ni ha åkhäften köper man det i parken.



- Gästerna förväntar sig att man vet vilka av familjens femton trollungar som ska ha åkpass när de har stått och haft överläggningar i en kvart. Att snabbt och lätt summera upp och ge oss en siffra är för dem inget alternativ.



-Vi trodde i vår enfald att uttalet av sje-ljudet i ordet utcheckning inte kunde ha några varianter. Gäster företrädelsevis från östgötaslätten proved us wrong. De kör med det samma sje-ljud som i det sydsvenska uttalet av ord som själ, stjärna och schack. Öronbedövande för alla oss som deltog i någon engelsklektion.



- När man frågar "är alla här som ska ha åkpass?" säger de ja, och sedan visar det sig att de inte alls är det. Mycket irriterande. En dag ville Grettan vara lite övertydlig (hon har ju trots allt pedagogisk utbildning) och berätta anledningen till att alla Åkpass-aspiranter måste vara närvarande. "Vi måste nämligen sätta på dem och stämpla dem!" Kan sägas att syftningen kunde misstolkas.



- Vad kostar den?

Speciellt vanlig fråga bland de yngre campingbesökarna.



- Vi har ett litet tält / We have a small tent.

Tyvärr ingen prisskillnad.



- Var är mitt Åkband?

På våra diskar finns en uppklistrad hand där det mycket käckt står "Lägg handen här så får du ditt Åkpass". Detta är ett gyllene tillfälle att svänga sig lustigheter. Dock inte lika kul för oss i personalen 151:a gången. Finns energi kommer dock ett litet falskt fniss.



- Utlänningar som försöker stila med sin svenska genom att säga "tax" istället för "tack".



Norrmän.

Vi bara älskar ju våra grannar i väst. Här kommer lite nödvändigt vetande om dessa underbara varelser.


-De tar en halvtimme på sig att  signera kvitton eftersom de kör på textningsvarianten. Alltså: försök inte vara lustiga om ni kommer till Norge och skriva Kalle Anka, Britney Spears eller något annat käckt på era kvitton.

-Ser ut som fågelholkar om man frågar om de vill ha el. På norska heter det ström, vilket leder oss in på rena ordkunskaper:

* Drosche - Taxi
* Trick - Spårvagn
* Köleelemente - Kylklamp
* Hytte - Stuga
* Jag lurte på - Jag funderade på
* Må ha - Måste prompt ha
* Trenger icke - Nä herregud, jag klara mig utan
* Kempeflott - Gôbra
* Bobil - husbil
* Campingvogn - Husvagn
* Combicamp - Ännu oklart
* Tyve prince - Tjugo Prince, eller om man så vill; Röd Prince.
* Rundstycker - frallor

- Förstår inte standardfrasen "Var det bra så?" som används då man så att säga skall knyta ihop säcken vid ett köp.

- "Åja!", "Akkurat!"  eller "Javäl!" utbrister de när poletten har trillat ner.

Yeah baby!

Snart är Cake en vuxen kvinna! (Det låter nästan som jag fått min första mens, men det är inte det det handlar om.) Det kan komma att bli en flytt så småningom.... Dessutom kommer min dyrbara tid att spenderas en hel del i Skatås den kommande tiden! Snacka om INTE bortkastad tid. Moget.
...

Herregud, detta är något av det mest smaklösa jag någon gång stött på. Don't you agree? Bilden är ifrån Fannys au-pair-familjs hus i London.

image245

1. Ok att en skrikig färg i NÅGOT rum kan vara flashigt. Dock inte "damm-grön" och "dass-röd".
2. Kombinationen röd-grön med zebraränder och blåa leopardfläckar som "avskiljare" är inte ok.
3. Djuren...
4. Att sedan "matcha" med tavlorna gör situationen värre.
(5. Borde jag nämna att sängkläderna var i samma mönster?)
....

För att förmodligen snart vara arbetslös är humöret ändå inte så svajigt som väntat. Snarare känner jag mig laddad för sensommaren! (Kan bero på vädret.)
...

Den som är trött på att
veva efter Båstad kan alltid ta och lära sig dessa moves. 
...

Igår hände det SJUKASTE. Incidenten ägde rum på min arbetsplats - en camping (Shit vad glamorös man är.) En norrman med brett mellanrum mellan ögonen kom in och sa:
Hej, haru noen taltplass?
Javisst, sade jag.
Norrmannens barn, 6,5 år: Har ni hitta en (mummel och oklart) här på campingen?
Jag: En vad?
Pappan: En sked med namnet "Eskil" och årtalet 1938.
Jag går och tittar i våra skåp där vi lägger upphittade föremål, trots att jag vet att vi inte har en jäkla sked liggandes där.
Jag: Nej tyvärr, det låg ingen sked i våra skåp.
Pappan: Ok för vi var här för 3 år sedan och då försvann skeden. Det är ju väldigt synd eftersom min son fick den av sin farfar.
Jag: Ja det är trist, det går ju inte att ersätta direkt.
Pappan: Nej det gör ju inte det. Det är ju skitsynd verkligen eftersom det betydde så mycket för min son. Kan ni leta efter den tror du?
Jag (börjar vid detta läge undra vad felet på människan är): Ja alltså, vi har folk som går omkring på området hela tiden och om de hittar något så tar de föremålet till våra skåp i receptionen.
Pappan: Ok, men finns det något annat ställe den kan finnas på?
Hur fasen ska jag veta det? Det handlar om en fjuttig sked, tänkte jag.
Pappan: Typ hos polisen.. Hur länge behåller de hittegods?
Jag: Ja du, ingen aning!
Pappan: Kan du visa mig vart hittegodscentralen ligger?
Jag: Javisst. (Går in på hitta.se och tar fram en karta samt telefonnummer.)
Pappan: Kan du skriva ut kartan?
Det kan jag inte på den datorn så jag får gå in på kontoret och skriva ut den jävla kartan.
Familjen tackar för sig och går för att sätta upp sitt tält.


1. Om du får en värdefull sked av din farfar - ta inte med den till en camping. Och isåfall, låt inte din 3åriga son ha hand om den!
2. Om du tar med den till en camping - tappa inte bort den!
3. Om du tappar bort skeden - kom då inte 3 år senare och tro att den finns kvar!
4. Om den inte finns kvar i receptionen - be då inte mig att springa ut och leta efter den!
5. Om den nu är borta för evigt - få det då inte att verka som att det är jag som bär skulden!

// Cake

Peppes - Pfft..Haha! Va fan är det liksom?

Hej igen mina kära läsare. Har varit busy-woman den gågna sommaren. Varit på stranden, solat, suttit på Storans uteservering en hel del och så. Eller så hade jag inte gjort något av detta utan varit blek, nykter och upptrissad av ämbetet på das camping.

Inget gnäll, det KAN vara trevligt med diverse folk som kikar förbi med sina husvagnar, tält och "combicamps" (det sistnämna är det ännu ingen som vet vad det är. Varje gång någon med en "combicamp" ska checka in blir man lika ställd och får fatta beslut om ekipaget ska checkas in som tält eller husvagn - vad handlar det om?) Angående ämnet camping ligger just nu ett fantastiskt spännande projekt i hetluften.

3-5 augusti 2007
Jo, nyss släpade man sig in i hemmet igen. Har under ovannämnda datum tillbringat min dyrbara tid i Sveriges pärla, Båstad. Där sov man på madrass i en klubblokal. Detta har min kollega Gretzky mått gott av den senaste veckan. "Åh, jag tycker det är så himla kul att vi ska bo bättre än er! Haha!" Min entusiasm över boendet har varit måttlig. Men efter en tillbakablick får boendet betyget godkänt. Det som drar ner betyget något är den förbannade lampan som på ett olämpligt sätt var precis vid platsen jag lyckades pricka in. Så om ni undrar var bulorna jag har på skallen kommer ifrån...

Att man aldrig lyckas med packningen är något som känns mer än synd. Och smart som man är har man en lyxig luftmadrass som pumpas upp med hjälp av ett eluttag. Den mörka baksidan med denna typ av madrass är att den tar mer plats än tillåtet. Själva väskan (läs: sportbag på gränsen till förfall) vägde säkert 20 kg. Madrassen gick på en 6 kg och ryggan cirka 9.... För den som räknar är det en packning allt annat än smidig.

När man väl kommer fram är det ju lika bra att slänga ut det man kan ur väskan, så man hittar. Det såg ut som fan i soffan där jag och Palle Kuling delade på väskplats (samt att Palle sov i soffan bland brötet).

Så nu sitter jag och tar igen mig och väntar med att packa upp tills imorgon.

Burned! Jag tillhör den skara i familjen Eriksson med taskigt pigment. För att jag ska få färg krävs det tyvärr "fried shrimp-metoden". Inget jag rekommenderar, speciellt inte om man vill slippa de läckra linjerna efter diverse klädesplagg. I mitt fall kan man se spår av linne, shorts och armband (När man spelade turneringen fick man ett asfult armband, modell grön plast.). Linjerna var mindre charmiga, vilket jag otaliga gånger fick veta av mina compadres i laget. Det är ju så va att man stöttar varann i vått och torrt, men är inte rädd att sparka litegrann på den som ligger.

Fröken Silva fick i helgen mottaga ett rätt lågoddsat nickname - Silvia.

Helgens smartaste och mest "försöka-ta-reda-på-hur-de-har-det-i-andra-kulturer-och-länder" utspel bjöd Dalen på! Tyvärr var det endast två tredjedelar av ledarstaben, schweizaren och jag som fick bevittna händelsen, men jag ska försöka återberätta:

Plats: Mc Donalds i okänd ort utanför Båstad.
Tid: Runt 19:00
Klädsel: Casual

Schweizaren till Dalen: So, do you have pepper on your fries?
Dalen: (Nickar) Yes.
Schweizaren: Is that common i Sweden?
Dalen: I don't know. I think so...

En 2 minuters tystad följer.

Dalen: Do you have pepper in Switzerland?

Incident nr.2 ägde rum på parkeringsplatsen som hade en bom, typ där alla windsurfare höll till. Det var Palle Kuling som tog en promenad på parkeringen då plötsligt en bil skulle ut från området. Då öppnades bommen automatiskt. (Vid detta skede höll jag på att dö. Palle är en så himla positiv och trevlig människa så man känner sig som värsta Ior i Nalle Puh och just detta kan ibland vara väldigt kul, som nu. Hon får väja för bilen som ska ut från parkeringen och under tiden hon gör detta brer hon på med det största leendet jag sett till familjen i bilen. Typiskt!) Hon fortsätter sin "promenad" med att irra runt lite på området kring bommen. Minuten senare ser jag i ögonvrån att bommen fälls ner. I samma ögonvrå skymtar Palle.

Cake: Akta!!!

Geez. Palle var millimetern från att bli träffad av bommen. Hade hon gjort det hade situationen inte varit lika rolig som den är nu!! Haha, fucking hilarious!

Succéhelgen i bilder:

image235

Hotties på läktaren, Emma und Palle Kuling

image236

Björken och Slang.

image237

Palles ben. Alltid lika fria från blåmärken och skrapsår.

image238

Jag, sexig som få. Notera skillnaden mellan mina hideous bleka ben och mina rosa (brända) armar. På bilden syns även det omtalade gröna bandet som gav en schysst rand runt handleden.

image239

Fyllde på fredagen the big 2-0. Fick dessa underbara flipsen av Palle!

image240

Mitt tappra försök att bli brun om benen resuterade i brända knän. Inte coolt.

image242

Det låg en nasty bit paprika i gräset där vi tog en powernap.

image243

Coola Cake ställer upp på bild mer än gärna. Helst med en häftig look.

Åter till brännan. Min ömma moder var inte sen med att varna mig för att vara i solen utan sollotion. Det sista hon sa innan jag åkte var "Tog du nu med dig solkrämen?" varpå jag svarade "ja" eftersom jag inte hade tid eller ork att springa upp och hämta den. Tankegången var ungefär "Äh, så noga är det ju inte, om jag använder krämen får jag ju ingen färg alls och det vill man ju inte." Därför tänker jag gå i t-shirt tills den värsta rödheten har lagt sig för att undanhålla den bittra verkligheten från mamma. Otherwise we won´t have a pretty situation.

Imorgon bär det av till arbetet igen. Jag har ingen som helst lust att vara trevlig mot snåla campare. Men, man är så illa tvungen. "Ja vi har alltid tältplatser. Nej el-platserna är tyvärr slut, men det finns plats utan el! Har du campingkort?" Åhh!


Dagens ?!

Trendig som man är satt jag inne på Facebook och slösurfade. Då hamnar jag utav en slump på mufs sida, m a o moderata ungdomsförbundet. Alltså, för att hitta ett lika patetiskt politiskt ungdomsparti får man leta länge. No offense mot mina vänner som sympatiserar med klanen - jag respekterar och accepterar er åsikt - men hur fräckt är det att varenda moderat som finns med bland bilderna (på Facebook) har en jag älskar att äga-tröja? Det stärker iallafall min uppfattning om att moderaterna inte kan se till den realistiska värld vi lever i, utan blint tror att alla har möjlighet att skrapa ihop pengar till hyra, mat, sjukvård och skola. Det märks dock att muf:arna är väl medvetna om att de uppfattas som kapitalister (pga ovannämnda trasa), men kom igen - bränn upp tröjan!

Also: Valet 2010 är något av en avlägsen dröm. Den långa väntetiden till trots, än träffas jag av visioner.
Hasta la victoria siempre