Om avsked
Idag var en dag i sorgens tecken. This is why...
Jag pratade med Elin i morse när jag hade vaknat. Hon höll då på att fixa och dona med packning och sånt eftersom hon skulle åka till Australien idag på eftermiddagen. Hon hade en hel del att hinna med innan planet gick (denna tjej är Mölnlyckes mest ökända tidsoptimist) och det fick bli ett kortvarigt samtal. Hon ska vara borta i två månader vilket egentligen inte är så jättelänge men ändå trängde sig tårarna fram. Det känns sjukt att någon man har pratat med varje dag i flera år och träffat minst ett par gånger i veckan ska till andra sidan jordklotet och inte finnas här. Kommer sakna dig jättemycket.
Precis samma sak har hänt när vi tog farväl av Louise innan hon åkte till USA och när Fanny åkte till London. Likväl när Sissel åkte till Thailand idag (hon är dock bara borta i en månad) kändes det ledsamt. Men det är hemskt vad ett avsked känns i hjärtat.
Idag tog vi även avsked av mormor Iréne. Jag bävade inför händelsen eftersom det var jobbigt nog att bearbeta att hon har gått bort. Men nu är det skönt att det är över och att hon fick en fin begravning. Känns rätt tomt. Så fort dom spelade "du är det finaste jag vet - sången om friheten" brast det totalt. Jag kände mig ganska lugn och samlad innan i kyrkan men när den kom... oh man det gick inte att hålla imot. Nu ligger hon iallafall hos morfar Tage nerbäddad under otroligt många och fina blommor. Hon förtjänade det finaste.
Ett glädjeämne denna dag var en sketch jag hörde på radion. Inblandad var chokladasken "Merci" och dess känsloladdade innebörd. Jag hoppas alla får höra den för jag kan inte återberätta utan att förstöra det roliga!
Ett annat lite "mindre" glädjeämne är att min syster Jennys kamphund Buddy är här på besök. Han är en brun labrador på 14 veckor. Alltså ingen kamphund men han har en förkärlek till att gnaga och bita i folks händer. Anledningen tror jag är att han håller på att tappa mjölktänderna. Förutom att han är helt galen är han faktiskt väldigt söt. Att Jenny är här är också roligt :)!
Imorgon är det dags för kneg igen och jag hoppas innerligt att det är plusgrader och vindstilla eftersom jag ska vistas utomhus på förmiddagen. Jag är löjligt känslig för kyla..
Jag pratade med Elin i morse när jag hade vaknat. Hon höll då på att fixa och dona med packning och sånt eftersom hon skulle åka till Australien idag på eftermiddagen. Hon hade en hel del att hinna med innan planet gick (denna tjej är Mölnlyckes mest ökända tidsoptimist) och det fick bli ett kortvarigt samtal. Hon ska vara borta i två månader vilket egentligen inte är så jättelänge men ändå trängde sig tårarna fram. Det känns sjukt att någon man har pratat med varje dag i flera år och träffat minst ett par gånger i veckan ska till andra sidan jordklotet och inte finnas här. Kommer sakna dig jättemycket.
Precis samma sak har hänt när vi tog farväl av Louise innan hon åkte till USA och när Fanny åkte till London. Likväl när Sissel åkte till Thailand idag (hon är dock bara borta i en månad) kändes det ledsamt. Men det är hemskt vad ett avsked känns i hjärtat.
Idag tog vi även avsked av mormor Iréne. Jag bävade inför händelsen eftersom det var jobbigt nog att bearbeta att hon har gått bort. Men nu är det skönt att det är över och att hon fick en fin begravning. Känns rätt tomt. Så fort dom spelade "du är det finaste jag vet - sången om friheten" brast det totalt. Jag kände mig ganska lugn och samlad innan i kyrkan men när den kom... oh man det gick inte att hålla imot. Nu ligger hon iallafall hos morfar Tage nerbäddad under otroligt många och fina blommor. Hon förtjänade det finaste.
Ett glädjeämne denna dag var en sketch jag hörde på radion. Inblandad var chokladasken "Merci" och dess känsloladdade innebörd. Jag hoppas alla får höra den för jag kan inte återberätta utan att förstöra det roliga!
Ett annat lite "mindre" glädjeämne är att min syster Jennys kamphund Buddy är här på besök. Han är en brun labrador på 14 veckor. Alltså ingen kamphund men han har en förkärlek till att gnaga och bita i folks händer. Anledningen tror jag är att han håller på att tappa mjölktänderna. Förutom att han är helt galen är han faktiskt väldigt söt. Att Jenny är här är också roligt :)!
Imorgon är det dags för kneg igen och jag hoppas innerligt att det är plusgrader och vindstilla eftersom jag ska vistas utomhus på förmiddagen. Jag är löjligt känslig för kyla..
Kommentarer
Postat av: sars
det snöar och blåser. ååh vart tog våren vägen?
Trackback