Cake

Helvete vad man känner sig själv dåligt......känns det som! Jag trodde att jag var säker på min sak men nu när det kommer till kritan är jag lika delad som världens mest delade bak (som det pratas om i ordspråket).

Ett ultimatum har ställts och det skrämmer mig. När så många individer är inblandade känns min åsikt dels som en fis i rymden, dels som den avgörande rösten. Men så går inte heller att resonera. Man måste ju alltid följa hjärtat och det man tror på. Hitta den rätta känslan och sen köra på det. Men är det så enkelt? Blir man för bekväm och drar sig för att fatta beslut. Jag vågar nästan tro det. En sån person som jag litar inte min åsikt. Jag överväger åt både det ena och andra håller och blir rädd för att fatta ett beslut och kommer förmodligen fatta fel vad jag än gör..

Man fattar hela tiden beslut, stora och små och när det kommer till dom stora blir man livrädd för att välja fel. Men små problem kan väl också bli stora? Dom stora besluten kanske inte är så stora, utan egentligen lätta?

För att bli mindre filosofisk  och mer konkret så tänker jag köra på mag-prylen, lite på din magkänsla och kör på för fullt! Jag tror min mage är inne på rätt spår...