"Helljuset har hängt sig"
Igår (som för övrigt var en av de längsta dagarna i världshistorien) blev det ett nostalgibesök hos den underbara Erika! Denna tjej från en gård utanför Kungsbacka började i samma gymnasieklass som mig, Elin, Carro och alla andra Härryda-kids. Och det visade sig vara en vän för livet. Det unika är att Erika ser ut som en typisk stadsbo, tredigt klädd och med koll på vad som händer, men som bor på en underbar liten gård med diverse kor, oxar och hästar! Det är nästan så jag vill använda ordet kulturkrock i sammanhanget. Nåväl, hos denna dam kan man uppleva de mest fantastiska fondue-middagarna. Man trär på kött direkt från kossans innanlår på den lilla pinnen och tuggar ett par minuter senare på en delikat färdiglagad bit kött. Mm, gott.
Elin: Jag ser verkligen mig själv som en livsnjutare!
Vi andra kunde inte annat än att hålla med. I sällskap med dessa damer (Elin, Erika och Carro) äter man alltid otroligt käk, men lyxiga tillbehör. Ostbrickan, vitlöksbrödet, de marinerade oliverna och vitlöksklyftorna är standard vid dessa middagar. Detta resulterar i ofrivillig mättnad, uppknäppta knappar i midjan och liggande dönickar på golvet. We like.
Vägarna till Erika är mörka som natten - inga lyktor what so ever. Detta blev mycket problematiskt för oss, då vi inte såg hur vägens bana utvecklade sig. När Elin upptäckte att hon kört efter gammal rutin och därmed helt åt fel håll, insåg jag som satt i shotgunposition att anledningen till att vägen blev extra mörk var för att Elins bil inte ens hade på halvljuset - lyktorna var släckta så att säga. Sen körde vi på en fälg som låg tappad på vägen och ändrade riktning mot Erika.
...
Jag trodde att min livs turdag redan hade inträffat (dagen då jag tappade min plånbok på Mölndals bro men fick tillbaka den då en kompis till min kompis hittat den och sett bilder på just den kompisen i plånboken). Igår var ännu en turdag. Tänker inte avslöja hela sanningen, men med tanke på att det visst var tillåtet att dricka en go kall i fredags, hade det inte varit lämpligt att bli stannad i en blåskontroll. Thank you Thorn.
Elin: Jag ser verkligen mig själv som en livsnjutare!
Vi andra kunde inte annat än att hålla med. I sällskap med dessa damer (Elin, Erika och Carro) äter man alltid otroligt käk, men lyxiga tillbehör. Ostbrickan, vitlöksbrödet, de marinerade oliverna och vitlöksklyftorna är standard vid dessa middagar. Detta resulterar i ofrivillig mättnad, uppknäppta knappar i midjan och liggande dönickar på golvet. We like.
Vägarna till Erika är mörka som natten - inga lyktor what so ever. Detta blev mycket problematiskt för oss, då vi inte såg hur vägens bana utvecklade sig. När Elin upptäckte att hon kört efter gammal rutin och därmed helt åt fel håll, insåg jag som satt i shotgunposition att anledningen till att vägen blev extra mörk var för att Elins bil inte ens hade på halvljuset - lyktorna var släckta så att säga. Sen körde vi på en fälg som låg tappad på vägen och ändrade riktning mot Erika.
...
Jag trodde att min livs turdag redan hade inträffat (dagen då jag tappade min plånbok på Mölndals bro men fick tillbaka den då en kompis till min kompis hittat den och sett bilder på just den kompisen i plånboken). Igår var ännu en turdag. Tänker inte avslöja hela sanningen, men med tanke på att det visst var tillåtet att dricka en go kall i fredags, hade det inte varit lämpligt att bli stannad i en blåskontroll. Thank you Thorn.
Kommentarer
Trackback