Deepdive.
Mellanlandar på bloggen under dagens resa i matematikens underbara värld. Just när jag skrev detta fick jag en sjuk flashback från Sagoslottet på Liseberg. Precis när man åker in i slottet och just när presentationen av de olika sagorna ska börja tänds en lampa och en gubbe ploppar ut ur väggen och säger "Välkommen till sagornas förtrollade värld!" Lite den känslan jag fick av att uttrycka mig som ovan.
Var gnällig som ett övergivet spädbarn idag då diverse olika faktorer bidrog till att jag kände mig ensam, värdelös, trött, stressad och rastlös. Delade med mig av detta till en god vän via MSN, varpå jag vid varje beklagan fick svaret "Gnäll då.". Denna man är så oerhört vis. Lite bitter, men väl så klok och vettig. Han får det största problemet i världen att se ut som världens barnlek och man får känna på det där med dåligt samvete. Inte på det sättet att han är ute efter att folk ska känna sig som idioter, istället får man perspektiv på livets stora problem. Exempelvis, "Åh Gud vad jag är stressad! Jag måste fylla i ett papper och gå ner med det till posten!" Visst, det låter löjligt nu, men vafan, hur många gånger har man inte gnällt över något sådant? Dessa småsaker har en förmåga att lätt stressa upp oss människor, men egentligen är det bara att tänka "hur svårt är det egentligen"? Det är så enkelt som att sätta sig ner, fylla i lappen och sedan ta en härlig promenad till posten. Jävligt lätt är det. Och att definiera det som ett problem är riktigt pinsamt i jämförelse med RIKTIGA problem. Se det ur ett större perspektiv. I Afrika behöver man gå i omänsklig hetta i flera kilometer eller till och med mil för att få en slurk vatten. Ditt problem grundar sig i lathet och medan du kämpar med att fylla i lappen kan du häva i dig litervis med vatten om du har lust. Herregud vilken livsstil vi har!
Min poäng är att oavsett hur stressad och dålig man känner sig finns det alltid någon som skulle vilja vara i din situation. Ser man sig omkring finns det förmodligen tusen saker i ens liv man kan glädjas åt trots att man måste ta itu med ett problem. Och tänk vad härligt det känns när man väl tagit tjuren vid hornen! För att applicera detta på mitt "problem", som för tillfället är att jag har häcken full med plugg, är det alltså bara för mig att släpa min feta röv från datorn till matteboken och bara göra det. Gör jag det jag ska så är "problemet" ur världen och jag kan andas ut. Men vad händer sen?
Något som är jävligt intressant är att man aldrig är nöjd. När får man tillfälle att landa och känna att livet är bra? Det är ruggigt svårt att avgöra när man har det bra, när livet känns ok. Alltid inser man i efterhand hur bra man haft det, hur bra man har mått och hur bra livet egentligen flutit på - utan att man har märkt det. En annan mycket god vän till mig sa en gång:
"Hur ska någonting någonsin kunna bli bra om det inte finns något dåligt?"
Det är helt sant. Och det sjuka är att när man är inne i vardagslunken märker man inte att man faktiskt har det riktigt bra, förrän något dåligt inträffar. Alla är vi med om jobbiga saker, mer eller mindre, och när man tacklat något sådant märker man att man tidigare har tagit bra saker för givna. Man har inte reflekterat över att det överhuvudtaget är något att vara glad för. Att sedan efter en smäll kunna uppskatta guldkornen i livet kan ta tid, men när det väl händer ser man livet med nya ögon. Det är dock lätt att glömma detta och återgå till livets mediokra Svensson-tempo. Det är då vi glömmer av att vi faktiskt har det bra. När man bearbetat något jobbigt och allt blir som vanligt igen tänker man inte att man egentligen mår jämförelsevis bra. Kontrasten mellan en dålig period och en bra är så suddig att man missar att uppskatta när livet faktiskt är bra.
Skojar ni att jag är glad över att ha vänner som kan få en att inse att livet kanske inte är pest? Man behöver bli påmind om att inte slösa värdefull tid på att gnälla, utan att istället uppskatta det man i dagsläget har. Ingenting händer bara av sig själv. Att gå och vänta på att livet ska få ett lyft är slöseri med tid. Slösa bort din tid på att lyfta livet själv istället.